Rörelse – när något så självklart får en annan vändning

Något som alltid varit så självklart förändrades plötsligt

Rörelse och träning har varit något glädjefyllt och energigivande för mig ända sen barnsben. Jag var precis som mina barn aldrig stilla och ständigt redo för nya fysiska utmaningar.

En förändring utan förvarning

För snart 1,5 år sedan kom en svaghet i kroppen och framför allt i händer och handleder. På morgnarna kunde jag inte knyta skorna, snurra upp korken till mjölkpaketet eller hjälpa barnen på med strumpor. Jag gick med det i månader mest frustrerad över att jag blev förhindrad i såna småsaker dagligen. Eftersom det blev bättre under dagarna förträngde jag det då tills nästa morgon kom. Och så gick månaderna.

När kroppen sätter gränser

Under denna tid försvann även träningsglädjen. Jag har tränat på Friskis & Svettis sen jag hade åldern inne att skaffa medlemskort. Men nu kunde jag inte göra övningar stödjande på handlederna och blev därför begränsad. Träningsglädjen försvann stegvis för varje hinder som uppstod.

Att få ett besked

I samband med en förkylning förvärrades stelhet och värk kraftigt och en dag skickade min chef mig till Vårdcentralen. Jag berättade om mina besvär och efter några månaders utredning fick jag diagnosen ledgångsreumatism. Va? Vad är det? Kommer detta inte gå över? Jag som aldrig ens ätit Alvedon hade väldigt svårt att ta till mig att jag skulle behöva stoppa i mig tabletter dagligen.

En ursäkt som alltid gick hem

Hur blev det då med rörelsen och träningen? “Att träna är bra men gör det för ont så låt bli.” Det var vad läkaren sa. De orden blev lite som en ursäkt för mig att inte träna. För det gjorde ju faktiskt ont och träningsglädjen var borta.

Saknaden av gemensam rörelseglädje

Jag vet inte hur många gånger jag tänkt att jag ska. Jag ska imorgon, jag ska på måndag. Periodvis har jag varit tillbaka på Friskis och våren som gick var periodvis bra. Jag tränade även en del hemma och som vi tidigare skrivit i vårt inlägg tips på träning med barn finns det många övningar där hela familjen kan vara delaktig. Efter våren kom snabbt sommaren och allt man ville hinna med. Det underbara sommarvädret gav mycket uteaktiviteter och rörelse blev det gott om, även om det inte blev uttalad träning.

När saknaden plötsligt blir för stor

Sen kom vardagen. Terminen drog igång med dans och fotboll för övriga i familjen. Jag lämnade barnen och gick i köpcentrumet under tiden, vecka efter vecka. Men så en lördag i centrumet kände jag saknaden av träningen jag brukade köra under tiden barnen dansade. Impulsivt gick jag till Friskis. Helt oförberedd men klädd i mjukisbyxor och t-shirt gick jag dit. Checkade in via personnummer och ställde mig på crosstrainern i 15 min. Det var en så skön känsla att ta det steget. Inte mycket träning för världen och lite extra värk efteråt. Men ändå så bra!

rörelse ger rörelseglädje

Så bra skylt! Rörelse väckte åter min rörelseglädje.

Lördagen därpå hade jag kläder med mig och körde ett ledarlett pass. Som jag saknat det! Vissa övningar gjorde ont och vissa kunde jag inte göra. Men jag var med och vid lunch satt vi tillsammans hela familjen och alla hade kört ett träningspass på sitt vis. Så härlig känsla när rörelseglädjen åter kickar in!

Det lilla kan ge så mycket

Det blev ett personligt inlägg och med detta vill jag mest få sagt att det finns många ursäkter till att inte träna. Men desto fler fördelar när man väl tar steget till rörelse. Det behöver inte vara mycket och alla gör efter sin förmåga. Det känns inte alltid skönt i kroppen varken under eller efter. Men för mig är känslan av välbefinnande efteråt just nu starkare än smärtan – jag hade bara glömt bort den känslan där ett tag!

rörelseglädje ledgångsreumatism

 

 

Du kanske också gillar

Relaterade produkter

En kommentar

  • Knivstafamiljen 2018-10-24  

    Vad skönt att du hittat tillbaka till träningen. Hoppas rörelseglädjen stannar.

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.