Familjefjäll på Saltoluokta, del 3

En vecka i februari tog Knivstafamiljen tåget till Gällivare. Buss till Kebnats och sedan skoter sista biten till  Saltoluokta fjällstation. Veckan på familjefjäll på Saltoluokta fjällstation går vidare. Missade ni första delen finns den att läsa här, Familjefjäll på Saltoluokta, del 1. Andra delen finns här, Familjefjäll på Saltoluokta, del 2.

Skid- och skotertur till Björkudden

Dag 4. Strålande sol och vindstilla. Perfekt för dagens aktivitet som är skidåkning till Björkudden och sedan mata renar. Jag och Gustav skidar tillsammans med de andra iväg vid halv tio på morgonen. Vi är peppade på att åka så långt vi bara orkar. Det är 10 km till Björkudden från fjällstationen. Första biten ner till skön går fint. Några far iväg i väldig fart och några tar det lite lugnare. Gustav drar iväg och jag har fullt sjå att hänga med. Han har bestämt sig för att orka hela vägen.

Turen går längs kanten på sjön för att sedan vika in i skogen. Det utlovas saftpaus på toppen av backen som alla som varit med tidigare pratat om. Den ska tydligen vara både brant och lång. Det visar sig att den är det också. Men på toppen får vi saft och nya krafter. Vi skidar vidare och kommer ut på sjön igen. Så långt ögat kan nå ser vi isleden, men det verkar inte finnas något slut på den. Efter ett tag hör och ser vi skotern där Erik och Elin kommer tillsammans med de som skidat färdigt och hoppat i kälken. Jag frågar Gustav om vi ska ta skotern sista biten, samtidigt som jag håller tummarna för att han ska säga ja, men han vill skida vidare.

Jag skidar på i behaglig fart, pratar lite med de andra och försöker njuta av skidåkningen. Gustav däremot kommer på att han ska köra intervaller. Han får med sig en annan mamma. De skidar iväg i väldig fart tre, fyra pinnar och åker sedan lugnt en pinne för att sedan kört snabbt igen tre, fyra pinnar. När han blir trött stannar de och väntar in mig för lite vattenpaus. Sedan drar de iväg igen. Jag har inte en chans att hänga på. Han försvinner som skjuten ur en kanon. Efter två timmar är vi så framme.

Renar överallt

Vi bjuds på renskav och potatismos med lingonsylt. Fantastiskt gott! Efter lunch går vi upp till renarna som kommit hem för att äta. De är inte alls rädda att komma nära oss, men det är ändå svårt att komma så pass nära att det går att klappa dem. Det gäller att sakta smyga sig fram och sedan snabbt sträcka ut handen för att hinna känna deras mjuka och sträva päls en bråkdels sekund innan de sprungit iväg. Vi är nära, men ändå inte.

 

Elin matar renarna.

Spännande att komma så nära renarna.

I en bråkdels sekund lyckades Gustav klappa en ren som sprang förbi.

Gustav i snön

Varför ta den lätta vägen när man krypande kan ta sig fram i lössnön.

Kalfjällstur avslutar veckan

Dag 5. Sista gemensamma dagen med aktiviteter, topptur. Vi ska upp på kalfjället. Vi fäster stighudar under skidorna för att få bra fäste när vi ska uppåt. Det går lite trögt att skida med stighudar, men det är helt klart värt det då det bakhala uteblir helt och hållet. Första biten går genom skogen och är ganska platt. Erik och Gustav ansluter sig till gruppen som ska ta en lite längre tur medan jag och Elin tar den kortare turen. Det är trögt och Elin vill gärna vända hemåt redan efter ett par hundra meter. Hon orkar inte och är på dåligt humör. Vi peppar henne och bitvis åker hon snålskjuts på min stav. Sakta men säkert ser vi hur träden och skogen glesas ut. Vi närmar oss kalfjället där vi ska äta lunch och leka.

Till lunch testar vi frystorkad färdigmat. Vi fyller påsarna med varmvatten från termosen. Efter 10 minuter är maten klar. Det är gott att få något varmt i magen, men det gäller att äta snabbt. Maten blir snabbt kall och frystorkat är ingen höjdare ljummen. Allt fett i den fastnar i gommen och det går trögare och trögare att få ner maten.

Tar en bit smörgås samtidigt som vi packar ihop lunchen medan snön faller allt tätare. Fötterna har börjat frysa efter att ha suttit still en längre stund. Det gäller att röra sig för att hålla värmen. Vi ser till att leka och springa runt för att få upp värmen igen. Klättra i träd är inte det lättaste på fjället, men några enstaka små fjällbjörkar finns i närheten och de utnyttjas flitigt av barnen.

Klättra i träd på kalfjället är en utmaning.

En vecka går snabbt

Så plötsligt var det lördag och dags att packa ihop och börja tänka på hemfärd. Veckan passerad i rasande fart och vi har haft en toppenveckan trots att Elin inte varit på topp.

Vi åker skoter över isen och väntar sedan på bussen. När den kommer visar det sig att redan är folk på och vi är ett stort gäng som väntar, den blir mer än full och några får ståplats. Två timmars bussresa väntar och det slutar med att några får ta barn i knät för att alla ska få sitta. Två timmar senare rullar vi in på stationen i Gällivare. Vi hinner med en snabb middag på Sibylla innan nattåget till Uppsala kommer. Tänker att vi ska kika finalen i melodifestivalen, men utanför bebyggelsen är täckningen dålig och vi år inte upp någon bild på svtplay.

Somnar snabbt på nattåget och vaknar inte upp förrän flera timmar senare, strax innan Gävle. Äter frukost och sedan är vi framme i Uppsala och kan byta till pendeltåget sista biten hem till Knivsta.

En fantastisk vecka är över.

Gällivare station.

Kväll i Gällivare och vi väntar på tåget hem till Knivsta efter en härlig vecka i fjällen.

Du kanske också gillar

Relaterade produkter

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.