Familjefjäll på Saltoluokta, del 2

En vecka i februari tog Knivstafamiljen tåget till Gällivare. Buss till Kebnats och sedan skoter sista biten till  Saltoluokta fjällstation. Veckan på familjefjäll på Saltoluokta fjällstation går vidare. Missade ni första delen finns den att läsa här, Familjefjäll på Saltoluokta, del 1.

Isfiske

Dag två vaknar Elin med feber. Det blir att tänka om kring dagen.

Vi äter frukost tillsammans med de andra familjerna från familjefjäll i matsalen. Elin petar i maten och går sedan tillbaka till rummet och lägger sig. Erik och Gustav gör i ordning smörgåsar och varm dryck i termos som ska bli dagens lunch. Det är isfiske som står på schemat. Det blir en kort tur ner till sjön men sedan börjar det riktiga jobbet. Isen är 50 cm tjock, borrarna något slöa men alla hjälper till att borra. Det tar tid att ta sig igenom den tjocka isen, men plötsligt släpper motståndet då borren tagit sig ner hela vägen genom den tjocka isen.

Några fler hål borrs och barnen väntar ivrigt på att den första fisken som ska nappa. De väntar och väntar men inte en enda fisk, inte ens ett napp blir det. En efter en tröttnar de och börjar istället leka i närheten. Barnen klättrar upp på snöberget och hoppar sedan ner i den mjuka lössnön gång på gång på gång… Så mycket roligare än stillasittande fiskande där det inte händer något.

Familjefjäll kör lek och bus i ravinen

Dag 3. Det snöade ganska mycket och var riktigt blåsigt på morgonen när vi vaknade. Planen var att skida till en sameby i närheten, men guiderna tog ett klokt beslut och planerade om. Istället blev det lek och bus uppe i skogen. Tur i oturen, men det gjorde att Elin, som fortfarande hade feber, och Linda kunde stanna hemma och vila utan att missa renarna. Vi spelade spel, läste böcker, sov och tog oss till och med ut en lite sväng. Erik och Gustav packade med sig lunch och åkte sedan iväg med de andra på dagens utflykt. Det blev en del skidåkning men mycket lek och grävande i snön. På sina ställen var det riktigt djup snö då det blåst hela natten och all lös snö blåst ner i ravinen och sedan inte tagit sig längre.

På tur med snöskor

Att gå med snöskor testade vi i Knivstafamiljen för första gången förra året när vi var på en liknande vecka i fjällen, fast då i Storulvån. Det var kul att kunna gå där man annars hade svårt att ta sig fram, men det var också jobbigt då det trots snöskor blev en del pulsande. I år var det upplagt att de föräldrar som ville fick gå en topptur med guide vid två olika tillfällen under veckan. På onsdagen passade jag, Linda, på att hänga med. Det var skönt att komma ut efter att ha “missat” två dagar med uteaktiviteter med de andra.

Vi är fem vuxna och en guide från fjällstationen. Vi går först genom skogen för att efter bara knappa två kilometer vara uppe på kalfjället. Tidigare under dagen hade det blåst och snöat ganska mycket. Men nu på eftermiddagen är det bättre väder. Vinden hade dock gjort att den snön som fallit under natten och förmiddagen inte låg kvar. På sina ställen är det så lite snö att marksly och grus är framme. Väl på toppen är det utsikt åt alla håll. Vi ser otroligt långt, toppar åt alla håll, ända in i Sareks nationalpark. Vi äter chokladboll och går sedan ner igen då vi är rädda att ett snöoväder som är på ingång ska hinna på oss innan vi är tillbaka vid fjällstationen.

Linda på snöskor.

På väg upp mot toppen.

Halvvägs upp och landskapet är ju fantastiskt. Svårt att fång på bild en mulen dag dock.

 

Du kanske också gillar

Relaterade produkter

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.