Aktiviteter på olika håll med olika typer av utmaningar.

Lördagen startade med att Henrik gick ut i skogen tillsammans med några andra ledare från Friluftsfrämjandet. Dels var syftet att hitta nya tillhåll för aktiviteter med barnen och ungdomarna, dels att planera framtida verksamheter. Jag frågade barnen vad de ville göra när pappa var i skogen och svaret kom direkt: Leklandet! Hussein är i Stockholm hos en kompis, så familjen blev ganska splittrad lagom till sportlovsstarten.

Spår i skogen

Henrik hade en spännande tur i skogen. De gick en bra bit på okända stigar och plötsligt träffade de på detta:

Spår av ett större djur. Lodjur eller varg?

De hittade även flera ben från ett större djur. Älg eller vildsvin eller…?

Långa och många blev diskussionerna om vad det skulle kunna vara. Deras syfte med skogsturen glömde de för en stund bort innan de hittade fokus igen.

Då återupptog de sitt letande efter den perfekta platsen.

En stund för eftertanke…

…och en härlig fikastund gjorde förmiddagen perfekt.

Leklandet – en utmaning för stora och små

Nelli är inte helt bra i foten och går helst inte utan skor. På leklandet är det skoförbud, vilket ställde till hennes rörlighet ytterligare. Jag bar henne mellan de olika stationerna, men i övrigt klarade hon sig utmärkt själv. Hon är envis den ungen! Lekland och skogen är den bästa träningen för Nellis motorik. Hon glömmer bort att hon har begränsningar i de miljöerna.

Laban sprang omkring och testade olika saker, men hans höjdrädsla gav sig till känna gång på gång och begränsade honom lite. Vissa delar av leklandet vågade han bara inte göra, utan tog alternativa vägar.

Han lekte i bollhavet…

…cyklade…

…och klättrade lagom högt.

Det är svårt att vara ensam vuxen med ett barn som har begränsad rörlighet, men som älskar höjder, och ett barn som är snabb, men helst står tryggt kvar på marken. Det blir en utmaning att göra båda barnen nöjda.

Nelli tog sig högt upp för att åka en rutschkana – om och om igen…

…medan Laban älskade vulkanen som man klättrar upp på.

Han vågade dock inte klättra så högt, utan släppte taget när han kommit en liten bit upp.

Dessa två favoritsaker finns på helt skilda delar av leklandet och båda ville ha mamma med sig när de utövade sina skills.

Det gjorde att det blev en del väntande för framför allt Laban som inte vågade åka rutschkanan och fick titta på när Nelli åkte.

Nelli klättrade snällt på vulkanen när Laban ville vara där.

Det var ändå härligt att se båda barnen göra ett rejält träningspass utifrån deras förutsättningar och lämna leklandet med ett leende på läpparna. Det var också kul för mig att känna att jag kan ta med båda dit på egen hand.

För något år sedan gjorde jag det senast och då fixade jag det inte alls lika bra, även om båda kom hem med livet i behåll.

Vuxentid med Eskilstunarevyn

Mormor och morfar har äntligen kommit hem från semestern och tog hand om barnen ett dygn så jag och Henrik passade på att gå på Eskilstunarevyns sista föreställning. Det var verkligen bra och skrattmusklerna har fått göra sitt!

Det var en väl spenderad tid. Lycka att bara få vara Sara och Henrik för en stund.

Du kanske också gillar

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.